Anvisat avtal: därför är det dyrast och så byter du bort det

Det finns ett elavtal som nästan ingen skulle välja frivilligt, och ändå har ungefär var tionde svensk elkund det. Det kallas anvisat avtal, och det enda som krävs för att hamna på det är att inte göra någonting. Så här ser du om det gäller dig, och så byter du bort det.

Vad är ett anvisat avtal?

Elnätsföretaget är enligt lag skyldigt att anvisa dig en elleverantör om du saknar elhandelsavtal. Det är en skyddsmekanism: elen ska fungera även för den som aldrig tecknat något avtal. Du hamnar då hos den elhandlare som ditt nätbolag samarbetar med, på ett avtal som ofta kallas anvisat avtal, anvisat pris, anvisningsavtal eller tillsvidarepris.

Vanligast är att det händer vid inflytt, när man inte hunnit eller tänkt på att teckna eget avtal. Det kan också hända när ett tidsbundet avtal löper ut utan att förnyas. Både nätbolaget och elhandelsbolaget ska informera dig när du blir anvisad, men informationen drunknar lätt i flyttkaoset.

Viktigt att förstå: det anvisade avtalet är tänkt som en tillfällig lösning i väntan på att du väljer själv, inte som något att stanna på. Ändå blir det i praktiken permanent för många hushåll, år efter år.

Varför är anvisat avtal dyrast?

Det anvisade priset är ofta mycket högre än priset på avtal du väljer själv. Skälet är enkelt: den anvisade leverantören konkurrerar inte om dig. Du har inte jämfört, inte förhandlat och inte valt, så det finns ingen prispress. Priset sätts av leverantören, ändras vanligen bara några gånger per år och ligger normalt en bra bit över jämförbara rörliga avtal. Anvisade avtal får enligt reglerna inte heller ha tim- eller kvartspris, så du kan inte dra nytta av billiga timmar.

Kort sagt betalar du en premie för att inte ha valt. Vid normal förbrukning handlar det ofta om hundralappar i månaden, pengar som inte ger dig något alls tillbaka.

Hur många ligger kvar på anvisat avtal?

Enligt Energimarknadsinspektionen har ungefär var tionde elkund ett anvisat avtal. Andelen har minskat stadigt under lång tid, men det handlar fortfarande om hundratusentals hushåll som betalar överpris av ren slentrian. Energimarknadsinspektionen publicerar månadsstatistik över hur kunderna fördelar sig per avtalstyp, och anvisade avtal är konsekvent den avtalsform myndigheten avråder från att ligga kvar på.

Hur ser jag om jag har ett anvisat avtal?

Titta på din elfaktura från elhandelsbolaget. Avtalstypen ska framgå där:

01. Leta efter orden

Står det “anvisat avtal”, “anvisat pris”, “anvisningsavtal” eller “tillsvidarepris” har du ett anvisat avtal.

02. Kolla priset per kWh

Jämför fakturans pris per kilowattimme med aktuella avtal på marknaden, till exempel via elprissidan. Ligger ditt pris tydligt över rörliga avtal utan att du valt fast pris är det en varningsflagga.

03. Fråga om du är osäker

Ring eller mejla ditt elhandelsbolag och fråga rakt ut vilken avtalstyp du har. De är skyldiga att svara.

Hur byter jag bort det?

Direkt, och det är enklare än de flesta tror. Anvisade avtal har ingen bindningstid och ingen brytavgift, och uppsägningstiden får enligt lag inte vara längre än 14 dagar. Du väljer ett nytt avtal, tecknar hos det nya bolaget och bytet går igenom inom ett par veckor. Det nya bolaget sköter uppsägningen åt dig, hela flödet finns i Hur byter man elavtal?

Vet du inte vad du ska välja i stället börjar du med Fast eller rörligt elavtal? och räknar på din egen förbrukning i kalkylatorn. Vill du styra förbrukningen mot billiga timmar finns även timprisavtal. Och flyttar du snart: teckna eget avtal för nya adressen i förväg så slipper du hamna i samma fälla igen, se Byta elavtal vid flytt.

Poängen är inte vilket avtal du väljer. Poängen är att du väljer. I stort sett varje aktivt valt avtal är billigare än det anvisade.