Byta elavtal under bindningstid: brytavgift och när det lönar sig

Du har ett bundet elavtal, priserna har fallit eller du har hittat något bättre. Kan du byta ändå? Ja, alltid. Frågan är inte om du får, utan vad det kostar och om det lönar sig. Det är ren matematik, och så här räknar du.

Vad är en brytavgift?

En brytavgift, ibland kallad lösenavgift, är den avgift elbolaget får ta ut när du avslutar ett tidsbundet avtal före bindningstidens slut. Den finns för att bolaget redan köpt in el för hela din avtalsperiod till det pris ni kom överens om. Brytavgift gäller i praktiken bara avtal med helt eller delvis fast pris. Rörliga avtal saknar som regel bindningstid och har bara uppsägningstid, läs mer i guiden om uppsägningstid för elavtal.

Hur beräknas brytavgiften?

Sedan 1 juli 2023 är brytavgiften reglerad i ellagen. Tre saker gäller:

1. Avgiften får bara avse el som levereras till fast pris, den fasta delen av avtalet alltså.
2. Den ska vara skälig och får inte överstiga den direkta ekonomiska förlust som din förtida uppsägning orsakar bolaget.
3. Bevisbördan ligger på elbolaget, både för rätten att ta ut avgiften och för att beloppet motsvarar den faktiska förlusten. Hur avgiften beräknas ska dessutom framgå av avtalsvillkoren.

I praktiken utgår beräkningen oftast från skillnaden mellan ditt avtalade pris och det aktuella marknadspriset, multiplicerad med din beräknade förbrukning under återstående avtalstid. Det ger en obekväm sanning: har elpriserna fallit sedan du band dig är brytavgiften som störst precis när du som mest vill lämna. Har priserna i stället stigit gör bolaget ingen förlust på att släppa dig, och då finns inte mycket att ta ut.

När lönar det sig att byta trots brytavgift?

Räkna på två tal:

01. Begär exakt brytavgift

Kontakta ditt elbolag och be om en skriftlig uträkning av brytavgiften per ett visst datum. Gissa inte, beloppet ändras med marknadspriset.

02. Räkna ut besparingen

Jämför ditt nuvarande pris med det nya avtalets pris och multiplicera skillnaden med din förbrukning under den tid som återstår av bindningstiden. Kalkylatorn räknar på helårskostnad för din förbrukning, och aktuella prisnivåer hittar du på elprissidan.

03. Jämför

Är besparingen tydligt större än brytavgiften lönar sig bytet. Ett exempel: 20 öre per kWh billigare vid 15 000 kWh per år ger 3 000 kr på ett år. Är brytavgiften 1 500 kr och du har ett år kvar går du plus. Är den 4 000 kr väntar du.

När är det bättre att vänta ut bindningstiden?

Vid kort återstående bindningstid, liten prisskillnad eller hög brytavgift är väntan nästan alltid rätt. Men vänta inte passivt:

• Sätt en påminnelse cirka två månader före slutdatum. Elbolaget måste visserligen informera dig tidigast 90 och senast 60 dagar innan avtalet upphör, men ansvaret för att agera är ditt.
• Kolla vad som händer vid slutdatum. Vissa avtal förlängs automatiskt med en ny period om du inte säger upp i tid, andra går över i ett dyrt tillsvidarepris som liknar anvisat avtal.
• Ha nästa avtal klart. Tecknar du det nya avtalet i god tid med start vid bindningstidens slut blir det ingen dyr glipa. Själva bytet tar bara några minuter, se Hur byter man elavtal?

Vad gäller vid flytt?

Flytt löser ofta hela knuten. De flesta elbolag låter dig avsluta ett bundet avtal vid definitiv flytt utan brytavgift, eller flyttar med avtalet till nya adressen. Villkoren avgör, hela flyttfallet finns i guiden Byta elavtal vid flytt.

Kan jag bestrida en orimlig brytavgift?

Ja. Begär först en specifikation av hur avgiften räknats fram. Tycker du att den inte motsvarar bolagets verkliga förlust kan du bestrida fakturan och betala den del du anser korrekt. Kommer ni inte överens kan du ta ärendet vidare till Allmänna reklamationsnämnden, och Konsumenternas energimarknadsbyrå ger kostnadsfri vägledning på vägen. Kom ihåg: det är bolaget som ska bevisa att avgiften är rätt, inte du som ska bevisa att den är fel.