Fast elpris 1 år eller 3 år? Så väljer du rätt bindningstid

Du har bestämt dig för fast elpris, då kommer följdfrågan: hur länge ska du binda dig? Ettårsavtal och treårsavtal är de vanligaste alternativen, med tvåårsavtalet som mellanting. Valet handlar mindre om att gissa rätt om elpriset och mer om hur mycket flexibilitet du är beredd att byta mot trygghet. Här är hur du tänker.

Vad skiljer 1 och 3 års bindningstid?

Med ett 1-årsavtal låser du priset över en vinter och är sedan tillbaka på marknaden. Du kan ompröva valet varje år: förlänga, välja ny bindningstid eller gå över till rörligt. Med ett 3-årsavtal köper du i stället ro över tre vintrar, du slipper bevaka marknaden och vet vad elen kostar oavsett vad som händer.

Baksidan av det långa avtalet är spegelbilden av fördelen. Faller priserna sitter du fast i ditt högre pris i flera år, och vill du ur avtalet i förtid väntar en brytavgift. Med ettårsavtalet är motsvarande risk begränsad till som mest ett år.

Hur sätts det fasta priset egentligen?

Elbolaget gissar inte. När du erbjuds ett fast pris har bolaget prissäkrat leveransen genom att köpa el i förväg på terminsmarknaden, där el för kommande år handlas redan i dag. Ditt 1-årspris speglar marknadens förväntan om det närmaste året, 3-årspriset förväntan om de kommande tre åren, plus bolagets marginal för risken.

Det får en viktig konsekvens: 3-årspriset är inte automatiskt högre än 1-årspriset. Tror marknaden på fallande priser kan det långa avtalet till och med vara billigare per kilowattimme. Oftast betalar du dock en premie för längre trygghet, för att bolaget bär din risk under längre tid. Och eftersom förväntningarna redan är inprisade kan du inte slå marknaden genom att välja “rätt” längd, du väljer bara hur länge du vill vara försäkrad.

Vad är brytavgiftsrisken?

Brytavgiften, ibland kallad lösenavgift, är vad det kostar att lämna ett bundet avtal i förtid. Den motsvarar ofta bolagets förlust för den återstående avtalstiden och kan bli kännbar när det är långt kvar. Här är 3-årsavtalets verkliga svaghet: tre år är lång tid, och flytt, separation, husförsäljning eller en värmepumpsinstallation som halverar förbrukningen kan alla göra dagens avtal fel för dig.

Flytt bryter visserligen de flesta avtal utan brytavgift, men villkoren varierar, så läs flyttklausulen innan du tecknar. Vill du helt slippa brytavgiftsrisken är obundna avtal alternativet, se guiden om elavtal utan bindningstid.

Spelar det roll när på året du binder?

Mindre än många tror. Det fasta priset speglar terminsmarknadens förväntningar vid varje tidpunkt, och förväntade säsongsvängningar, som att vintern normalt är dyrare än sommaren, är redan inprisade. Enligt Energimarknadsbyrån finns det inget tydligt mönster som visar att det alltid är mer fördelaktigt att teckna fast elpris vid en viss årstid.

Det tidpunkten däremot styr är prisnivån du råkar låsa. Binder du mitt i en prisuppgång, när terminspriserna är uppdrivna, låser du en hög nivå för hela avtalstiden. Det talar för att inte binda i panik under en pågående pristopp, men det är riskhantering, inte marknadstajming. Aktuella nivåer ser du på vår sida om elpriser.

1 år eller 3 år: hur ser jämförelsen ut?

Hur väljer du i praktiken?

Välj 1 år om du värdesätter förutsägbarhet men vill kunna ompröva, och 3 år om du främst vill slippa tänka på elpriset och är trygg med att boendet inte ändras under avtalstiden. Är du osäker på om fast pris alls är rätt, börja i grundguiden Fast eller rörligt elavtal? eller titta på mixavtal som mellanväg.

Räkna sedan på ditt eget fall: ta din årsförbrukning, jämför avtalslängderna i vår kalkylator och ställ erbjudandena mot varandra på byta elavtal. Själva bytet tar fem minuter och det nya bolaget sköter allt, se Hur byter man elavtal?. Sätt till sist en påminnelse en månad före slutdatumet, oavsett längd: det är när avtalet löper ut som du riskerar att bli stående på ett dyrt förnyelsepris.