Därför är elen så dyr: faktorerna som styr elpriset

Varje gång elpriset rusar letar rubrikerna efter en enskild bov. Sanningen är tråkigare och mer användbar: det är nästan alltid samma handfull faktorer som ligger bakom, och det är när flera av dem drar åt samma håll som det blir riktigt dyrt. Den som förstår mekanismerna blir aldrig mer förvånad över en pristopp.

Hur sätts elpriset egentligen?

El handlas på en gemensam nordeuropeisk elbörs där priset sätts i förväg för nästa dygn, utifrån utbud och efterfrågan i varje elområde. Principen kallas marginalprissättning: den dyraste produktionsanläggning som behövs för att täcka efterfrågan just då sätter priset för all el som handlas den perioden.

Det förklarar varför priset kan svänga så våldsamt. Så länge billig vattenkraft, vindkraft och kärnkraft räcker blir priset lågt. Men den timme efterfrågan är så hög, eller utbudet så lågt, att dyra gas- eller koleldade verk någonstans i systemet måste startas, då prissätts hela marknaden efter deras kostnader. Det är därför skillnaden mellan en billig och en dyr timme kan vara enorm, se själv på dagens elpriser.

Vilken roll spelar vädret och vattenmagasinen?

Vattenkraften är det svenska elsystemets ryggrad och dess dragspel: vatten kan sparas i magasin och användas när elen behövs som mest. Efter en nederbördsrik period med välfyllda magasin finns gott om billig och styrbar el. Efter ett torrår är läget det omvända, magasinen måste hushållas och dyrare produktion tar över prissättningen.

Vinden spelar en liknande roll på kortare sikt. Blåsiga dagar pressar priset, ibland till mycket låga nivåer. Vindstilla perioder, särskilt kalla sådana, gör tvärtom. Väder påverkar alltså både utbudet och, via temperaturen, efterfrågan samtidigt.

Hur påverkar kärnkraften priset?

Kärnkraften står för en stor del av den svenska elproduktionen och går som baskraft, dygnet runt. Reaktorer underhålls normalt på sommaren när efterfrågan är låg. Problemet uppstår när revisioner drar ut på tiden eller oplanerade stopp inträffar på vintern: då försvinner en stor mängd produktion i södra halvan av landet precis när den behövs som mest, och priset stiger, framför allt i SE3 och SE4.

Varför påverkar kontinentens gaspriser svensk el?

Sveriges elnät är sammankopplat med Danmark, Tyskland, Polen, Litauen, Norge och Finland. På kontinenten sätts elpriset ofta av gas- och koleldade kraftverk, och deras kostnader styrs av bränslepriser och priset på utsläppsrätter för koldioxid. När gasen är dyr i Europa blir elen dyr i Europa, och genom kablarna smittar priset av sig norrut.

Effekten är störst i södra Sverige som ligger närmast förbindelserna och oftast behöver importera. Norra Sverige, med sitt produktionsöverskott, skyddas delvis av att ledningarna söderut inte räcker till, samma flaskhalsar som gör att priserna skiljer sig mellan elområdena SE1 till SE4.

Varför räcker inte ledningarna till?

Även när det finns gott om billig el i systemet måste den kunna ta sig dit den behövs. Stamnätets kapacitet är begränsad, och Energimarknadsinspektionen pekar på just detta: när överföringen mellan elområden är begränsad kommer elpriset att skilja sig åt mellan områdena. Samma sak gäller kablarna till grannländerna.

Flaskhalsarna är också förklaringen till att en pristopp sällan slår lika över hela landet. Billig vattenkraft i norr som inte får plats på ledningarna hjälper inte en kall kväll i Skåne. Näten byggs ut, men det tar många år, och under tiden är begränsad överföringskapacitet en av de faktorer som gör enskilda timmar och områden dyra, även när elproduktionen i landet som helhet räcker gott.

Varför blir det dyrare på vintern?

Sverige värmer i stor utsträckning sina hus med el. När temperaturen faller stiger efterfrågan snabbt, samtidigt som solel bidrar minimalt och vindstilla högtryck ofta ligger bakom den värsta kylan. Kall, mörk och vindstilla vardagsvinter är därför elprisets perfekta storm: maximal efterfrågan möter minimalt utbud. Morgnar och tidiga kvällar, när hushåll och industri drar som mest samtidigt, är dygnets dyraste timmar.

Vad kan du göra åt det?

Marknadspriset rår du inte på, men din kostnad består av mer än spotpris: påslag, avgifter, skatt och nätavgift, hela uppdelningen finns i vad elpriset består av. Det du kan påverka:

• Välj rätt avtalsform. Fast pris ger förutsägbarhet, rörligt är historiskt ofta billigare. Guiden fast eller rörligt elavtal hjälper dig välja.
• Utnyttja prissvängningarna. Kan du flytta förbrukning till billiga timmar kan ett timprisavtal sänka kostnaden.
• Pressa påslag och avgifter. Jämför bolag och byt avtal, det tar några minuter.
• Minska förbrukningen. Konkreta åtgärder finns i sänk elräkningen.